Browsing Category

Böcker

Böcker

Sånt som försvinner

October 25, 2019

Det är lite som meditation att läsa Beatrice Alemagnas nya bilderbok Sånt som försvinner. Allt som jag bläddrar så försvinner saker. Eller förändras. Musiken flyger ut i världen, dystra tankar tar slut och ångan skingras från en kopp. 

Det är så utsökt gjort och Alemagna har verkligen tagit vara på bokformatet som sådant. Varannan sida är transparent och beroende på om det transparenta bladet ligger till höger eller vänster i uppslaget så förändras bildens betydelse. Fick på riktigt rysningar i kroppen när jag läste boken för första gången.

Och trösterikt nog så finns det en sak som aldrig försvinner. Den saken skildras inte i ord, bara i bilden. I omfamningen, i värmen, i Alemagnas karakteristiska självlysande neonfärger. (Men den får ni slå upp själva.) Det är så vackert och finstämt och rymmer många leenden. Var rädd om den! <3

Böcker

Idde och Hajen

October 25, 2019

Alltså den här hjärtknipande och kärleksfulla berättelsen om längtan efter ett alldeles eget husdjur! <3 <3 <3 Har läst den flera gånger och blivit tårögd varje gång.

Idde och Hajen av Ellen Ekman handlar om Idde som så gärna vill ha en katt. Hon har läst massor av kattböcker, skrivit tjatplakat och önskat länge. (Igenkänningen här!) Men mamma har sagt nej. Och nej, och nej. Men så plötsligt en dag säger hon ja.

Idde och mamma ska åka till ett katthem och välja ut en katt som ska få följa med dem hem. Den lyckan! Väl på katthemmet träffar de flera olika katter, med alldeles egna personligheter och sorgsamma livsöden. Och längst in i ett rum, gömd i sitt katthus, ligger den jätteskygga Hajen… 

Ellen Ekman är så bra på att skildra vardagen i sina bilder. Det finns mycket igenkänning – som vardagsstöket med oöppnade brev på hallmattan och trasiga kattleksaker på katthemmet. Tycker extra mycket om detaljen att boken Historien om någon ligger slängd under sängen (där ju någon var en katt). 

Böcker

Dela med dig, Sickan & Kom nu, Sickan

October 25, 2019

Dela med dig, Sickan och Kom nu, Sickan av debutanten Sofia Rådström är två nya småbarnsboksfavoriter! Det är charmiga vardagsskildringar på rim om tvååringen Sickan och hens pappa. Det är ett fint barnperpektiv i böckerna – miljöerna och de vuxna tecknas från en ögonhöjd ganska nära marken och som läsare ser vi bordsben, nederdelar av dörrar, pappafötter.

Båda böckerna har liknande upplägg: pappan tycker att Sickan ska göra si eller så – men så vänds perspektivet och det visar sig att pappan inte riktigt följer sina egna råd.

Dela med dig, Sickan får Sickan och pappan besök av Ester och hennes mamma. Pappan vill att Sickan ska dela med sig av sina leksaker, men blir inte lika glad när barnen lånar hans saker.

Kom nu, Sickan ska Sickan och pappan gå till affären. Det går långsamt för Sickan ser så mycket spännande saker på vägen och pappan tjatar och tjatar på att Sickan ska komma. Men pappan kan också stanna upp när han hittar något eget spännande. Det är roligt att man får en tjuvkik framåt. På bilden, längst till höger, ser man något litet, brunt – som visar sig vara en spännande bajskorv som Sickan hittar på kommande uppslag.

Så mysig läsning. Hoppas att det kommer fler!

Böcker

Ålevangeliet

August 27, 2019

Senaste läsningen: Ålevangeliet av Patrik Svensson. Om ålen och all den ovisshet som omger den. Som människor har försökt att förstå sig på ända sedan Aristoteles tid, men som fortfarande är ett mysterium. Hur mycket kring ålarna är “troligtvis”, “sannolikt”, och då faktumet kvarstår – ingen ål har observerats av en människa i Saragassohavet där de ändå måste födas. Ingen människa har sett hur ålen fortplantar sig. Men man vet att de simmar hundratals mil, lever sedan ett långt och ensamt liv på en liten yta för att slutligen simma tillbaka mot Saragassohavet för att fortplanta sig och dö.

”Varje ål söker ensam sin plats i världen, arvlös och existentiellt utelämnad.
          Kanske är det ett öde som är lättare att identifiera sig med än laxens förutbestämda och osjälvständiga livsförlopp. Och kanske är det därför ålen, med sin gåtfulla otillgänglighet, förbli en så fascinerande varelse. För det är lättare att identifiera sig med någon som också bär på hemligheter, någon som inte är omedelbart uppenbar med vem hon är eller var hon kommer ifrån. Det fördolda i ålen är också det fördolda i människan. Och att ensam söka sin plats i världen, det är väl i slutändan den mest allmänna av alla mänskliga erfarenheter.” (149)

Det är också en berättelse om författaren och hans pappa, som hade ålfisket som en gemensam fristad i världen. I tystnaden, månmörkret. I bruset av ån.

”Saragassohavet är världens ände, men också alltings början. Det är ju det som är den stora uppenbarelsen. Även de gulbleka ålar jag och pappa drog upp ur ån under sena augustinätter hade alla en gång varit pilträdslöv som drivit sexhundra eller sjuhundra mil från en främmande och sagoliknande plats långt bortom allt jag kunde föreställa mig. När jag höll dem i handen och försökte se dem i ögonen kom jag nära något som överskred den kända världens gränser. Det är så ålfrågan drabbar en. Ålens gåtfullhet blir ett eko av de frågor alla människor har inom sig: Vem är jag? Var kommer jag ifrån? Vart är jag på väg?” (83)

Och det handlar om naturens tillstånd. Om haven, klimatförändringarna, människans påverkan. För ålarna dör ifrån oss. Precis som många arter dött ifrån oss tidigare. Och det går fort.

”’Dom är märkliga, ålarna’, sa pappa. Och han verkade alltid lite förtjust när han sa det. Som om han behövde det gåtfulla. Som om det fyllde något slags tomrum i honom. Och jag lät det övertyga även mig. Jag bestämde mig för att man finner det man vill tro på när man behöver det. Vi behövde ålen. Tillsammans hade vi inte varit desamma utan den.” (220)

Så fängslande och existentiell läsning, skrivet med vackert porlande språk. En faktabok om ålar som rörde mig till tårar, bara det.

Böcker

Dyksommar

August 14, 2019


Sensommarens absolut vackraste bok… 

”När jag ser upp står någon och tittar på mig.
Det är Sabina.
Hon har en baddräkt under rocken.
’Ska vi simma’, säger hon.
Var skulle vi simma här?
Jag ser mig omkring. 
Kräkrosa tapeter, ledsna människor, kaffekoppar, men inget hav.”

Jag kan inte komma på någon ljuvligare kombination av berättare än Sara Stridsberg och Sara Lundberg. Och nu finns deras Dyksommar. Den andas Beckomberga och Happy Sally och den räds inte allvaret trots att den vänder sig till barn. Om en pappa som är sjuk och inte vill leva längre, och om en dotter som väntar på att han ska vilja och kunna komma hem igen. Så fin ton, och Sara Lundbergs bilder är som vanligt bedövande vackra.

(Delvis saxat från bibliotekets Instagram)

Böcker

Jag for ner till bror

August 12, 2019

Den här! Smalångers glesbygd. En som återvänder. Relationerna, hemligheterna, ryktena. Det som gör ont och det som är viktigt. Debuten Jag for ner till bror av Karin Smirnoff. Språket som en fors rakt genom kroppen.

”Vi vände och gick tillbaka. Böjda mot vinden som barn på ett frostmofjäll.
Han bodde i närheten och hette john.
Jag heter jana sa jag och ska besöka min bror.
Och din bror heter bror sa han. Jag vet vem du är.
Vart är du själv på väg skrek jag för att överrösta vinden som fått ny energi.
Ingenstans skrek han tillbaka. Jag gillar bara oväder.” (8)

”Vad gör du här nere frågade jag.
Känner efter sa han. Ibland är det som att inget finns på riktigt. Då går jag ner hit och sätter mig på golvet och fryser. Känner efter att jag fryser.” (22)

Böcker

Apstjärnan

July 16, 2019

“Egentligen förstod jag inte hur nån kunde vilja ha det annorlunda. Vem hade tid att tvätta sig och skaka lakan, när det fanns viktigare saker i livet? Som att cykla, till exempel. Eller läsa böcker. Eller tjäna förmögenheter på skrot. Eller sitta i knät på Gorillan och äta äggmackor och lyssna på regnet som smattrade mot rutorna i taket, vinden som drog och slet i väggarna och elden som knastrade i vedspisen alla de där mörka kvällarna i slutet av september.” (s. 72-73)

Apstjärnan av Frida Nilsson – knäppt och rörande om adoption och om att hitta hem. <3

(Har hennes Kråkans otroliga liftarsemester som högläsningsbok här hemma också, tips på galen och mysig roadtripberättelse!)

Böcker

Gift

July 10, 2019

Har precis läst Gift  av Tove Ditlevsen, den sista delen i hennes biografiska trilogi –  som handlar om äktenskapen, affärerna, kärlekarna. Om barnen som blev och barnen som inte blev.

”Under julnatten vaknar jag, tar upp papper och blyertspenna ur min väska och skriver en dikt i nattlampans svaga sken:

För dig som sökte tillflykt hos en
som var rädd och svag,
nynnar jag en vaggsång
mellan natt och dag —

Jag ångrar inte min handling, men i sinnets dunkla labyrinter finns ändå svaga spår som efter barnfötter i fuktig sand.” (91)

Men boken handlar kanske framför allt om giftet och skrivandet. Inget undgår Tove Ditlevsens skarpa penna, hon skriver öppet om livets alla lidelser och lidanden.

Det är när hon ska göra ännu en olaglig abort med hjälp av läkarstudenten som gjort henne gravid, som hon får den smärtstillande medicinen petidin. Efter det blir drogen allt. Hon offrar allt för att få återuppleva känslan petidinet först gett henne.

”Medan jag åker hem med spårvagnen, klingar effekten av sprutan långsamt av, och det är som att en grå, slemmig slöja lägger sig över allt som jag fäster blicken på. Petidin, tänker jag, och namnet är som ett fågelläte. Jag bestämmer mig för att aldrig släppa taget om mannen som kan skaffa mig en så obeskrivlig, salig njutning.” (105)

Tove Ditlevsen blir direkt beroende och fort allt sämre. Men på något sätt lyckas hon hålla skrivandet igång, även genom det allra värsta drogmissbruket.

 Gift är en tunn bok med en storartad och drabbande berättelse! Läs, läs, läs!

”Så småningom somnade han, och jag låg och betraktade hans ansikte med de fina näsvingarna och en fulländade munnen. Jag erinrade mig den gången jag sa till Jabbe: Tänk att kunna känna något för någon. Det kunde jag nu, och det var första gången sedan jag lärde känna Ebbe. Jag var inte längre ensam, och jag kände att det inte hade varit fyllesnack när han sa till mig att han tänkte stanna hos mig hela livet. Jag tog min kloral och tryckte mig tätt intill honom. Hans ljusa hår doftade som barns hår när de kommer hem efter sin lek i solen och gräset.” (166)

Bibliotek, Böcker

Boktips

June 26, 2019

Några nya tips som jag lagt upp här!

a) Finklädsbyxorna är på och presenten är inslagen. Ett rött leksaksslott till Frej. Rött. Det är ju mycket finare än mitt gröna… Emma Adbåges nya bilderbok Slottet är ett charmigt kalasdrama med mycket igenkänning.

b) ”Istället låg hon kvar i kökssoffan och smekte med händerna över magen. Så som gravida kvinnor gjort i alla årtusenden, omedvetet, en reflex, för att skydda det ofödda kanske, eller trösta det. En bön om förlåtelse, i förväg.”

Ur Testamente av Nina Wähä

c) 
”Tiger, Tiger – kom tillbaka! 
Vi har bakat strömmingskaka”

Tiger, Tiger, Tiger av Åsa Lind och Joanna Hellgren är en alldeles ny bilderbok på rim, där ett barn längtar och letar efter grannens katt som inte vill komma fram. Fin för högläsning.

d) ”Men vem ska trösta knyttet med att säga ungefär:
på natten blir det hemska mycket värre än det är.”

Det här är den finaste boken för tröst och mod vi vet: Tove Janssons Vem ska trösta knyttet?