Browsing Category

Böcker

Böcker

A

November 18, 2017

A är Martina Moliis-Mellbergs debut och består av tre prosalyriska berättelser som alla handlar om kropp och förvandling. Att bryta sig ut eller att försöka närma sig någon annan. Bli något annat. Författaren utgår från verkliga och mytologiska personer, till exempel jätten Atlas som straffats med att bära himlen på sina axlar.

Men min favorit är Ad undas, som är en fantasi om oceanografen och undervattensfotografen Jacques-Yves Cousteau.  Det är en absurd, ganska köttig och mycket rörande berättelse om Cousteau som seglar på havet med sin besättning. Havet är det bästa han vet, ändå känner han sig inte lycklig. Han sluter sig allt längre in i sig själv, gör efterforskningar och experiment. Det måste gå! På något sätt måste Cousteau kunna leva under vattenytan. Han bestämmer sig således för att bli en haj.

“Det är inte bara tystnaden, det är vattnet i sig. Hur det lägger sig runt kroppen, hur det är något att luta sig mot.” (s 10)

Och jag tyckte så mycket om referenserna till Edith Piaf. Cousteau läser hennes biografi och känner släktskap.

“Något händer när Cousteau lyssnar på Piafs musik. Han hör allt han inte kan se.” (s 13)

Kommentera
Böcker

Sent i november

November 6, 2017

Att läsa Sent i november är att få en varm filt om axlarna medan rugget och regnet slår mot fönsterrutorna. Detta är Tove Janssons sista bok om Mumindalen. Det har blivit senhöst, allt har vissnat och dött och de olika varelserna som Hemulen, Filifjonkan och Onkelskruttet söker sig av olika anledningar till Muminfamiljens hus. Huset, och familjen, minner dem om trygghet och värme. Men när de kommer fram, möts de bara av varandra. Huset är tomt och familjen är borta. Så de flyttar in, i hopp om att Mumintrollen ska komma hem igen.

“Höstens lugna gång mot vinter är ingen dålig tid. Det är en tid för att bevara och säkra och lägga upp så stora förråd man kan. Det är skönt att samla det man har så tätt intill sig som möjligt, samla sin värme och sina tankar och gräva sig en säker håla längst in, en kärna av trygghet där man försvarar det som är viktigt och dyrbart och ens eget. Sen kan kölden och stormarna och mörkret komma bäst de vill.” 8-9

I Tuula Karjalainens biografi Tove Jansson: arbeta och älska, beskrivs hur Sent i november är Tove Janssons avsked till Ham (hennes mor) som gick bort samma år som boken kom ut. Det är en mycket vacker, varm och vemodig berättelse. Utmärkt novemberläsning!

“Man kan ligga på en bro och se vattnet strömma förbi. Eller springa, eller vada genom ett kärr i sina röda stövlar. Eller rulla ihop sig och lyssna till regnet över taket. Det är mycket lätt att ha det trevligt.” (58)

Läs mer:
Tove Jansson: arbeta och älska
Bildhuggarens dotter
Anteckningar från en ö

Kommentera
Böcker

Fågeln i mig flyger vart den vill

November 3, 2017

Jag har svårt att komma på någon vackrare levnadsteckning än den här. Sara Lundberg har i “Fågeln i mig flyger vart den vill” inspirerats av konstnären Berta Hansson som föddes 1910. Berta växer upp med sin familj på en bondgård i jämtländska glesbygden, och förväntas hjälpa till med gårdsarbetet. Hennes mamma är sängliggande i tuberkulos. Berta ritar och gör fåglar av blålera från diken, hon tänker att kanskekanske kan hennes teckningar och lerfåglar hålla mamma frisk.

Och Berta bär på en längtan – en längtan bort från gården och byn, en längtan efter att få studera och måla. Om det är rädslan för tuberkulosen, eller Bertas protesthandlingar som avgör det – men till slut förstår hennes pappa att hon måste få flyga dit hon vill.

“När jag blir stor ska jag bli konstnär.
Som Michelangelo.
Men det säger jag inte högt.
För det är inget riktigt yrke. Inget man blir.
Särskilt inte om man är flicka.
Det vet jag att pappa tycker.”

Sara Lundberg har läst Berta Hanssons brev och dagboksanteckningar för att skapa den här berättelsen. Och bilderna! Så stämningsfulla och skickligt gjorda. Den jämtländska naturen, Bertas skisser, hemmet-kyrkan-skolan. En berättelse om att våga gå emot alla förväntningar på hur en ska leva. För att en måste. Det finns inget annat. En berättelse full av sorg, längtan och hopp.

Kommentera
Böcker

Titta Hamlet 

October 30, 2017

När genierna Barbro Lindgren och Anna Höglund tar sig an Shakespeares drama Hamlet gör de det i pekboksform (för vuxna). Såklart, varför inte!? Det är knäppt, absurt, roligt och blodigt. Barbro Lindgrens korta och raka pekboksmeningar; till exempel “Hamlets mamma dum. Hamlets pappa död.” kompletteras/kontrasteras så fint av Anna Höglunds vemodiga och sköra bildvärld.

Läs mer:
Barbro Lindgren – Gröngölingen är på väg
Barbro Lindgren – Sagan om den lilla farbrorn
Anna Höglund – Om detta talar man endast med kaniner

Kommentera
Böcker

Doften av en man

October 29, 2017

Doften av en man är fortsättningen på Agneta Pleijels självbiografiska roman Spådomen. När Spådomen slutar är det 1940-tal, och huvudpersonen är 20 år. Och det är där som Doften av en man tar vid, då Agneta har flytt sin mammas sorg över föräldrarnas separation och sökt sig till Göteborg.

“Varje människa, särskilt en dotter, måste hitta ett utrymme som är helt hennes eget.” 17

(OK, bara en havsskildring då…)

“Fortfarande vet hon inte mycket om staden dit hon flyttat. Bara att vinden är saltbemängd. Att den har färdats länge över Atlanten där de stora valarna lever. Att havet bortom staden välver sig i skyhöga vågor och sjunger vilt och lockande.” 26-27

Agneta rör sig i en intellektuell universitetsmiljö, hon läser litteraturhistoria, skriver och förvånas när hon blir lyssnad på under seminarierna. Hon blir förälskad, äter grönsakssoppa, älskar, bryter upp. Vill vara nära, men är rädd för att bli övergiven.

“Vissa saker kan de inte tala om. Inte om hudlösheten. Inte om stunderna av självtvivel, svartsyn och grubbel. Inte om att vara en seismograf för andras sorger.” 49-50

Och hela tiden mannens blick på kvinnan: att anses mindre värd och behandlas annorlunda på grund av sitt kön. Både på universitetet, i förhållandena och fortsatt i Stockholms kulturvärld när hon börjar arbeta. Övergreppen.

“De flesta män är mentalt begränsade. Insnöade i en förlegad kvinnosyn.” 50

“Hon vet inte vem av dem som är redskap för den andre. Hon vill bara bli av med honom. Resten får betecknas som våldtäkt, fast hon inte gör motstånd.” 122

Även denna bok utspelar sig under ungefär 20 år och handlar om vad det innebär att vara kvinna och hur en kan leva tillsammans med andra utan att inskränka sig själv. Om språk och skrivande. Som läsare dras man in i romanvärlden, vill stanna där. I hennes språk, motstånd och längtan.

Läs mer: Spådomen

Kommentera
Böcker

Finna sig

September 13, 2017

Har läst Agnes Lidbecks Finna sig till en bokcirkel på biblioteket! Berättelsen handlar om Anna, som lever hela sitt liv efter hur andra behöver henne, eller vad hon tror att andra tänker om henne. Det blir en ganska frustrerande läsning. Anna tar sig an de traditionella kvinnorollerna med exakthet. Hon är först mamman och frun, sen blir hon älskarinnan och slutligen den vårdande (en roll som på många sätt liknar rollen som mamma, bara det att en fullvuxen man väger mer än ett litet barn). Utåt sett är det lätt att tro att Anna lever ett ganska perfekt liv, men berättelsen skildras inifrån Anna, och där finns en stor ilska och panik. Anna längtar hela tiden efter något annat, men vet inte vad. Så hon finner sig. Och åren går.

Det är sorgligt, distanserat men också ganska roligt om samhällets och de egna förväntningarna på vad det innebär att vara kvinna.

Några favoritbitar:

”Det går att tillrättavisa ett barn för att det tagit all plats i soffan men inte för att det tagit all plats i livet.” (47)

”Anna packar allt snabbt, man kan få intrycket av att hon går ifrån ett hus som någon skulle komma hem till snart och be henne stanna kvar i.” (145)

”Så varför skriver du inte bara, frågar Anna inte. Vad tänker du på, frågar hon inte heller längre, inte sedan han helt slutat låtsas tänka på henne.” (180)

Kommentera
Böcker

Oväder

July 27, 2017

En storm är i antågande, det känns i hela luften. Morrhåren darrar och vinden väser. Djuren i skogen förbereder sig på ovädret så gott de kan – då kommer regnet. Men Tussen har tappat sin gula ullvante,  och ger sig ilsket ut för att leta efter den. Hen hamnar mitt i rusket, allt flyger omkring i blåsten och plötsligt smäller det! Tussen faller, och landar snart på en främmande plats – ett ställe för borttappade  saker. Kan vanten kanske finnas där?

Jag tycker så mycket om Clara Dackenbergs bilder! Och det finns så många bra och snälla skogsdjur i denna! De rår om varandra. Det är en mysig berättelse, med snygga färger, charmiga detaljer och vackra naturscener. Berättelsen baseras på Tuvalisa Rangströms pjäs “Det lilla ovädret” från 2014 där hon själv spelade Tussen.

Tidigare av Clara Dackenberg: Nu eller kanske Mu

Kommentera
Böcker

Spådomen

July 21, 2017

“Jag visste inget om människan vars ögon jag mötte i spegelglaset. Högst osäkert om jag gillade henne. Jag trodde inte det. Jag förstod ingenting. Jag hade inte den blekaste aning. Jag ville mest bara tre saker. Bli fri, skriva, få orgasm.” (s. 11)

Spådomen av Agneta Pleijel är en självbiografisk roman över författarens uppväxt, från 1940-talet då hon föds och ungefär 20 år fram, då hon tar studenten. Författaren skriver ömsom “hon”, ömsom “jag”. Fortsättningen, Doften av en man, kom ut i våras.

Agneta och familjen flyttar ofta och hon växer upp i Stockholm, Lund och Amerika. Hon vet hur det känns att gång på gång tvingas bryta upp och börja om – att ständigt vara den nya på skolgården. Boken handlar om kroppen som förändras och skammen det medför, om att vilja passa in och bli accepterad och att förhålla sig i en familj där det finns motsättningar och hemligheter. Men också om att vara ung, att sitta på pojkrumssängar, drömma om Paris och cykla över kullerstensgator.

“De kysser varandra på flera fester. Han spelar trumpet på skoldanserna. Han har en röd moped av märket Mustang; hon lär sig känna igen ljudet av den bland alla Lunds hundratals mopeder.” (142)

När ensamheten känns stor vänder sig Agneta till böckerna, berättelserna. Det är där hon lär sig om kvinnokroppen och där hon närmar sig erotiken. Böckerna är trygghet och upptäcktsfärd.

“Hon läser för att gömma sig där ingen kommer åt henne.” (s. 26)

“Någon klok människa har sagt att vi bara består av fiktion, av tanken som vi gör om oss själva. Det händer att jag tror att det jag berättar om mig – om henne – för länge sen är hoplagt till ett stelnat efterhandsminne som bit för bit har förändrats medan hon blev jag.” (s. 239)

Och detta muminska (om grannflickan), life goal:

“Nanna ter sig alltmer häpnadsväckande.
Också hon visar sig vara född i Stockholm och har i gymnasiet låtit bygga sig en egen båt på Möja. Det första studielånet ska oavkortat gå till den.
En klinkerbygd motorbåt. Med ruff och Albinmotor. I den ska Nanna tillbringa sommaren. Med pudeln och sina böcker och skrivmaskinen. Handen på rodret. Mot horisonten. Ensam och fri.” (s. 208-209)

1 kommentar