Böcker

NORA eller BRINN OSLO BRINN

December 16, 2018

”Tre månader är ingen lång tid att vara tillsammans med någon, men tillräckligt lång tid för att etablera något som kan kännas både tryggt och vackert. En väninna sa att Emil hade hjärtan i ögonen när han tittade på mig. Jag kunde inte se det själv men ibland kunde jag känna i hans blick att hon hade rätt.” s. 11

Johanna Frid (författarens namne) är ihop med Emil sedan några månader tillbaka. En dag dyker hans ex Nora upp på hans skärm. Det triggar igång en osäkerhet hos Johanna, svartsjukan vecklar ut sig som ett främmande landskap inuti.

Under läsningen kom jag att tänka på Stig Dagermans citat:  “Att någon skulle sova naken med den vi älskar förmår vi inte föreställa oss.” Problemet blir kanske när vi kan föreställa oss – som Johanna, som kan föreställa sig allt för väl. Johanna blir besatt av Nora, hon internetstalkar henne på dagarna och drömmer om henne på nätterna. Överallt ser hon det – leendet och lockarna, allt det Johanna inte är. Allt Emil gått miste om. Svartsjukan sipprar in överallt. Den gör ont, men har också en dragningskraft. För hur ledsen och arg Emil än blir och hur många gånger Johanna än lovar att hon ska skärpa sig så kan hon inte släppa tanken på Nora. 

”Efter att vi gått och lagt oss tog jag fram mobilen. Emil sov och Norge trängde sig på som en elak urinvägsinfektion. Och istället för att ta en penicillinkur och dricka mycket vatten fortsatte jag att torka mig i röven; bakifrån och framåt.” s. 73

Norasmärtan är dock inte den enda. Den andra dånar i magen. Efter år av acceptans, felbehandlingar och en vård som inte tar kvinnors smärta på allvar, så får Johanna diagnosen endometrios. Den stora ensamheten i att inte förstå och att inte förstås. Det känns viktigt att det kommer sådana skildringar.

”Jag tänkte på alla åren när jag fått höra att det inte var någon fara. Att mensvärk inte var farligt. Men det var det. Det hade varit farligt hela tiden. Det var en sorg att bli förflyttad till de sjukas land, där kropparna var odugliga i jämförelse med de friska. Jag försökte trösta mig med att jag befunnit mig där länge, att ingenting i grunden hade förändrats. Någon hade bara fått syn på det sjuka, med blotta ögat konstaterat dess existens.” s. 150

Jag tyckte så mycket om den här boken! Den är så rolig och samtidigt mörk, med emellanåt en alldeles febrig stämning. Det är också kul att den är så skandinaviskt gränsöverskridande då Johanna är från Sverige, Emil från Danmark och Nora från Norge och karaktärerna uttrycker sig på sitt modersmål. Så det finns en hel del følelser, kærlighed, gøy och kos att se fram emot. 

No Comments

Leave a Reply