Jag har svårt att komma på någon vackrare levnadsteckning än den här. Sara Lundberg har i “Fågeln i mig flyger vart den vill” inspirerats av konstnären Berta Hansson som föddes 1910. Berta växer upp med sin familj på en bondgård i jämtländska glesbygden, och förväntas hjälpa till med gårdsarbetet. Hennes mamma är sängliggande i tuberkulos. Berta ritar och gör fåglar av blålera från diken, hon tänker att kanskekanske kan hennes teckningar och lerfåglar hålla mamma frisk.
Och Berta bär på en längtan – en längtan bort från gården och byn, en längtan efter att få studera och måla. Om det är rädslan för tuberkulosen, eller Bertas protesthandlingar som avgör det – men till slut förstår hennes pappa att hon måste få flyga dit hon vill.
“När jag blir stor ska jag bli konstnär.
Som Michelangelo.
Men det säger jag inte högt.
För det är inget riktigt yrke. Inget man blir.
Särskilt inte om man är flicka.
Det vet jag att pappa tycker.”
Sara Lundberg har läst Berta Hanssons brev och dagboksanteckningar för att skapa den här berättelsen. Och bilderna! Så stämningsfulla och skickligt gjorda. Den jämtländska naturen, Bertas skisser, hemmet-kyrkan-skolan. En berättelse om att våga gå emot alla förväntningar på hur en ska leva. För att en måste. Det finns inget annat. En berättelse full av sorg, längtan och hopp.
No Comments