Böcker

Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek

February 1, 2014

Har precis läst ut Lena Anderssons bok Egenmäktigt förfarande  – en roman om kärlek, som var väldigt fin. Den handlar om den förnuftiga poeten Ester Nilsson, som efter att tillfrågats att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask blir hopplöst förälskad i honom. De inleder någon form av relation, med olika förhoppningar om vad den ska leda till. Det handlar om kärlekens maktspel, om obalans, hopp och passion. Och om att längta, längta efter någon.

Några favoritbitar:

“Ester Nilsson som i vanliga fall förkastade skammen och äran därför att de båda gjorde människan till slav under andras omdömen satt där nu och funderade på hur mycket eller lite hon skulle ta av sig jackan för att det inte skulle  märkas hur hon älskade.” (s. 21)

“När man älskar och är mottagen i sin kärlek känner sig kroppen lätt. När motsatsen inträffar väger ett kilo tre. Begynnande kärlek är att dansa på en tunn egg. Det händer att ett kilo aldrig mer återfår sin vikt, vilket alstrar ett mått av tvekan hos de rädda, de erfarna och de förutseende. Och hos dem som inte ägde Esters extraordinära förmåga att hoppas.” (s. 64)

“När hon vaknade var det lördag. Hon kunde inte arbeta denna dag heller. Skrivande var för henne aldrig flykt, det var motstånd och motstånd är inget man flyr till.” (s.97)

“Lyckan finns sällan i upplevelsen av lycka. Den bor i förväntan om lycka och nästan bara där.” (s. 127)

(Och om man inte kan få nog av stor längtan och lycklig/olycklig kärlek så rekommenderas bästa Feberboken av Stina Aronson också! <3)

No Comments

Leave a Reply