Böcker

Norrtullsligan

February 24, 2015

Norrtullsligan

“Tåget går vid ettiden på middagen – ett halvt dygn och jag skall vara borta. Jag sitter här nu och ser mig omkring i rummet, där Norrtullsligan haft sitt hem, ett fattigt och defekt, men ändå ett litet stöd mot världen, där den ena sökt skydd mot ensamheten hos en ännu ensammare.”

Kommentera
Böcker

Fine little day

January 27, 2015

finelittleday1finelittleday2finelittleday3finelittleday5finelittleday4finelittleday6Ibland finns det inget bättre än böcker som man kan bläddra i hundra gånger: som gör att man inspireras tills fingrarna kliar och som gör att man får kliva in i någon annans lilla värld för en stund. Designern/konstnären Elisabeth Dunkers bok Fine little day är fylld av besök i konstnärsstudios och hem, pyssliga idéer och samlingar av saker som blått porslin eller broderiböcker. Man får kika in i dockskåp, lära sig hur man kan pynta gamla bokomslag och hur man kan göra lapptäcken av gamla grytlappar. En finurlig bok med vackra fotografier som jag vill bläddra i hundra gånger till.

2 kommentarer
Böcker

Mördarens apa

January 23, 2015

sallyjones

Boktips: Mördarens apa av Jakob Wegelius, den andra boken om gorillan tillika fartygsmaskinisten Sally Jones. Det är en berättelse om äventyr, vänskap, hemligheter och längtan efter friheten till havs.

Sally Jones och sjömannen som kallas Chiefen hamnar, efter att länge åkt med båtlaster längs Amerikas, Afrikas och Europas kuster i Lissabons hamn. Där luras de in i en smuggelaffär som slutar förfärligt illa, där Chiefen råkar i handgemäng med den skumme Alphonse Morro som faller ned i den nattsvarta floden och försvinner. Chiefen anklagas och fängslas för mordet på Morro och Sally Jones jagas in i gömska när folk uppjagat ropar ’mördarens apa’ när de ser henne.

Sally Jones är olycklig för sin vän i fängelset. Hon gör allt hon kan för att få honom fri – något som rymmer allt från reparationer av dragspel i en verkstad i Lissabon till en indisk maharadja som tar med Sally Jones på vingliga flygplansturer. Och så är det ett ständigt hot – olika krafter som försöker tillfångata och motarbeta Sally Jones och mörka hemligheter som måste bevaras.

Så tycker jag att Wegelius tecknar så väldigt fint – med små, små prickar byggs bilderna upp och illustrerar berättelsen. I början av boken bjuds det dessutom på ett helt persongalleri!

Favoritbitar:

”På kvällarna åt jag middag med Ana och sedan sjöng hon för mig medan vi stoppade strumpor. Jag märkte att hon försökte välja glada sånger, antagligen för att jag inte skulle känna mig olycklig. Det var snällt av henne, men de glada sångerna gjorde mig mer ledsen än de sorgsna. Jag vet inte varför.” (127)

”En gång älskade jag en orangutang som hette Baba. Han svek mig. Så jag vet hur det är att ha kärlekssorg. Jag vet hur omöjligt det känns att den någonsin ska gå över. Men det gör den för det mesta.” (147)

”Ingenting är värre än väntan på något hemskt. Inte ens det hemska man väntar på.” (223)

”Jag stod kvar på bryggvingen och såg ljusen från land försvinna bakom oss, ett efter ett. Till slut var Portugals kust helt och hållet ur synhåll. Här och var glimmade det till i mörkret när en våg bröts i fräsande skum. Annars var det bara svart hav i alla riktningar.
Jag var på väg. Det fanns ingen återvändo.” (241)

”Det är svårt att hålla modet uppe när man är ensam med sina tankar.” (300)

”Umbelino tog ner en av Lissabonpolisens årsböcker, som han hade stående i sin bokhylla. Han bläddrade tills han hittade det han sökte. Med årsboken i portföljen lämnade han sedan sitt kontor och tog en spårvagn till Alfama. På vägen köpte han med sig en stor påse vetebullar med socker på, för att visa att han inte var farlig.” (542)

1 kommentar