Böcker

Senaste läsningen

April 15, 2019

Kjersti Annesdatter Skomsvold – Barnet
Yrsa Keysendal – Friläge

“Han berättade att han blev så ledsen av att träffa mig, för det var bara tillsammans med mig som han kände att han levde. Det tyckte jag för stort för att kunna ta emot, och jag låtsades genast att jag hade glömt det.” (Barnet s. 92)

”Mamma sa, Anna det är en sak du ska bära med dig. Man är sin egen bästa vän. Man måste hålla sig själv i handen tills den dagen man dör. Ingen annan kan göra det åt en. Inte ens jag.” (Friläge s. 58)

Böcker

Kattmänniska

April 8, 2019

Kristen Roupenians debutbok Kattmänniska och andra berättelser är dedikerad till hennes mamma –”som lärde mig älska det som skrämmer mig”. Det sätter ganska mycket fingret på vad det är för en novellsamling. Det är berättelser om insekter, nattvarelser och magiska formler. Men allra mest handlar det om relationer, makt, sex och kontroll. Det är roligt och obehagligt på samma gång och jag läser med lika delar förtjusning och förfäran.

”Margot låg på sängen och stirrade i taket och upptäckte för första gången att det satt klistermärken där, sådana där små stjärnor och månar som skulle lysa i mörkret. Robert kom tillbaka från badrummet och stod som en kontur i dörröppningen. ’Vad vill du göra nu?’ frågade han. ’Vi borde bara ta livet av oss’, föreställde hon sig att hon skulle säga, och sen föreställde hon sig att det någonstans där ute i universum fanns en kille som skulle tycka att det här ögonblicket var precis lika hemskt och samtidigt hejdlöst komiskt som hon gjorde, och att hon någon gång långt fram i tiden skulle berätta den här historien för den killen.” (s. 112-113)

ur: Kattmänniska, där Margot går på en obekväm dejt och har obekvämt sex med en äldre man

Just novellen Kattmänniska (Cat Person) fick enorm spridning när den publicerades i The New Yorker 2017. Den kom ut innan #metoo men tangerar samma ämnen. Flera av novellerna vore intressanta att använda i bokcirklar!

Bibliotek, Böcker

Normal people

April 4, 2019

Å, när mestadelen av mitt tipsande läggs på biblioteket så får jag kanske låna därifrån ibland:
https://www.instagram.com/lundsstadsbibliotek/

”You make me really happy, he says. His hand moves over her hair and he adds: I love you. I’m not just saying that, I really do. Her eyes fills up with tears again and she closes them. Even in memory she will find this moment unbearably intense, and she’s aware of this now, while it’s happening. She has never believed herself fit to be loved by any person. But now she has a new life, of which this is the first moment, and even after many years have passed she will still think: Yes, that was it, the beginning of my life.” .

Storslagen kärlek i Den-allvarsamma-leken-anda – att alltid bara snudda vid varandra, aldrig riktigt mötas. Så fint beskrivet i Sally Rooneys Normal people, som till viss del utspelar sig i Lund! 

Tyckte så mycket om den här, hjärtknipande, full av liv och trovärdiga karaktärer och dialoger. Om de svåra åren när man försöker komma underfund med vem man är, samtidigt som alla runtomkring försöker göra detsamma. 

Böcker

Manhattan Beach

April 3, 2019

Här är ett tips på en storslagen roman – Manhattan Beach av Jennifer Egan! Den utspelar sig på 30-talet i New York. I den så möter vi Anna Kerrigan, vars far försvinner under oklara omständigheter. Familjen vet inte om han lever eller om han är död. Och åren går. När andra världskriget bryter ut så börjar Anna jobba på skeppsvarvet. Hon blir trots starkt motstånd varvets första kvinnliga dykare. Snart stöter Anna på gangstern Dexter Styles, en person som hennes far hade kontakt med innan han försvann. Hans värld är mörk och våldsam.

Det är så häftiga beskrivningar av hav och dykning i den här boken! Av hur det känns att ta på sig så tung utrustning att man inte kan stå och hur det känns att dyka djupt och länge med den på. Måste kanske erkänna att jag mest snabbläste mellan havsskildringarna. Men då! Spännande och mastig läsning.

Böcker

Kring denna kropp

February 4, 2019

Jag har inte någon relation till Stina Wollter sedan innan, men jag blev ändå nyfiken på den här boken som har dykt upp här och där i flödet. Och vilken bok! Stina Wollter är konstnär, författare, radiopratare, sångerska och kroppsaktivist. I den här biografin skriver hon om sitt liv och de människor hon mött i det. Hon vänder och vrider på normer och kroppsideal, och alltid – konsten, motståndet. Det handlar om hur viktigt det är att finna trygga rum i tillvaron för att orka. Jag blev väldigt berörd och peppad av berättelsen, så fin tröst och knuten näve. <3

”Jag kan ryta ”UNDAN GUBBAR!”, ha på mig en glittrig klänning, laga mat åt jättemånga människor, bygga i timmar med pinnar, hålla föredrag, berätta om Caravaggio, hålla oordning på mina papper, måla stora altartavlor, gömma guldbestick i vecken på min skogaholmslimpemage, lyfta en hel dement mamma och hennes historia, direktsända radio, prutta med svanken mot badkarsbotten så att det skallrar i hyreshuset, trösta barn som gråter och själv gråta som ett barn.” s. 119

”I samma ögonblick som jag publicerar en bild där min mjuka mage vilar mot låren som ett litet limpdjur, tar jag alla mina tidigare Stinor som trott att de varit fel i handen och säger: ”Kom, nu går vi.” ”Jaa, det gör vi!” svarar de alla i kör. Jädrar vad många de är. Vi är så starka, alla mina jag.” s. 100